Hur vill du bli varnad?

Det har skett ett giftutsläpp i din kommun. Vinden ligger på mot tätbefolkade områden. Du får reda på det genom att din telefon piper och vibrerar och inte ger sig förrän du tagit del av informationen. När du tittar upp mot informationstavlan vid busshållplatsen har uppgifterna om bussarnas planerade avgångar ersatts med samma information som du precis fått i din telefon.

Du får lift hem med en granne. Men ni kan vare sig trösta er med lugna bilradiofavoriter eller radioreportage från fjärran länder. Även bilradion hamrar in budskapet: Gå inomhus. Stäng fönster, dörrar och ventilation. Avvakta ytterligare information från myndigheterna.

Väl hemma så sätter du dig framför datorn och kan börja chatta med räddningstjänsten. De kan ge lugnande besked. Barnen är trygga i skolan och har samlats i aulan.

Nå, där är vi ju inte riktigt än. Långt ifrån.

SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning har nyckelpositioner i kedjan för att få varning och information till allmänheten att fungera. En räddningsledare begär ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Detta vidarebefordras sedan till sändningsledningen.

Sändningsledningen ser till att Sveriges radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds med automatik i den privata lokalradion

Krisinformation.se är inte en officiell del av larmkedjan. Vi är inte  garanterade att få veta när ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, utfärdas. Men när vi fått kännedom om en varning informerar vi naturligtvis så fort vi kan.

Sannolikheten att vi får vetskap om larmet är hög. Vi har ett antal olika knep för att se till att vi inte ska kunna missa det, både VMA-hängslen och VMA-livrem. Men det finns ingen garanti. Det finns teoretiska möjligheter att vi missar det.

Snabbast och säkrast när det gäller varningar till allmänheten är fortsatt Sveriges radios P4.

Problemet är att långt ifrån alla har på radion eller tittar på teve direkt. Många använder sin telefon eller dator istället. Men där kan det, om vi har otur, vara tyst om den annalkande krisen. Krisinformation.se kan i bästa fall nå ut via sociala medier eller vår app, liksom Sveriges radio och Sveriges television. Men det finns som sagt inga garantier.

Är det riktigt illa ställt, som i exemplet ovan, används också utomhustyfonerna. Vars tjut kanske inte är så effektivt längre, vilket Marcus Johansson, kriskommunikatör på Länsstyrelsen i Halland, vittnade om i det här blogginlägget.

Så hur ser då morgondagens varningssystem ut?

– Troligtvis kommer det att bli fler kanaler där varningar kan nå ut, säger Lars Olsson som arbetar på enheten för ledningssystem och beslutsstöd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Det uppdrag som SOS Alarm fått med ett kompletterande system via sms och fast telefon är ett exempel.

– I dagsläget finns bara SOS Alarms system planerat för driftsättning men inom EU pågår olika projekt och arbeten inom området. Ett går under namnet Alert4All. MSB följer också utvecklingen i andra länder. Nederländerna har infört ett nytt varningssystem via mobiltelefoner enligt standarden EU-Alert som är intressant.

MSB är den myndighet som ansvarar för varningssystemet VMA och utvecklingen av det. I skrivande stund är det inte helt klart vem som i framtiden  ska se till att varningssystemet moderniseras och anpassas till modern teknik och ändrade medievanor.

– Ansvaret för att ta fram och jobba med utveckling av nya system kan i framtiden vara kvar hos MSB eller hamna på en ny alarmeringsmyndighet, säger Lars Olsson.

Man måste veta vad man önskar sig för att få det man vill ha, som det hette i en sång. Alltså, hur vill ni bli varnade?

Kommentera gärna direkt här på bloggen eller hör av er till Krisinformation.se TwitterFacebook eller om ni vill mejla är adressen redaktionen@krisinformation.se.

Rolf/red

Om sannolikheter i stormvarningar

Annalkande storm. Foto: Johan Nilsson/TT.

Annalkande storm. Foto: Johan Nilsson/TT.

Under måndagen, när varningarna för stormen Simone duggade tätt, fick vi en del frågor om vi inte skrämde upp folk i onödan med braskande rubriker. Vi vet att när SMHI i sin klass 3-varning meddelar att ”mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten” så väcker det känslor.

Samtidigt är det värt att poängtera att en varning inte är ett faktum, utan en sannolikhet. Det här är ett klassiskt dilemma i kriskommunikation. Notera att SMHI skriver att vädret kan innebära stor fara för allmänheten. Inte att det ska gå illa. Den som kör sin bil i 200 kilometer i timmen kan skada sig själv eller andra. Men det mest sannolika är att hen får en adrenalinkick och att allt går bra.

Samma princip gäller för stormar. Att ställa sig på en brygga framför ett stormande hav kan ge ungefär samma känsla som att köra bil i 200 kilometer i timmen. Andra tycker att det är helt ok att mysa framför brasan om strömmen går, några tycker till och med att det är skönt om mobilen slocknar och omvärlden tystnar. Man kanske kan unna sig en sovmorgon när det ändå inte är lönt att försöka ta sig till jobbet eller skolan nästa dag.

Samtidigt finns risken att liv slås i spillror, som när stormen Gudrun drog fram 2005 och ödelade enorma arealer.

Vi vet att om tillräckligt många i ett samhälle fattar välinformerade beslut så minskar det risken att något hemskt händer. Men om en miljon människor i Skåne och Halland hade ställt sig på bryggor för att njuta av naturens krafter, istället för att hålla sig inomhus i går kväll, så hade det kanske ändå gått bra. Även om den sannolikheten hade varit låg.

/petter, red

Hur säkert kan det bli?

Vi får ibland frågor eller synpunkter kring vår drift och tillgänglighet, allt från var våra servrar står till vad vi har för planer om internet går ner. Det är kul att många bryr sig och funderar kring detta. Jag vill här på ett generellt plan berätta lite om hur vi ser på ett aktivt säkerhetsarbete.

Några grundtankar som vi försöker följa är:

Mångfald och spridning

Eller redundans som det också brukar heta. Att systemen så långt som möjligt har flera delar som kan ta över om någon del försvinner. Till exempel har vi flera redaktörsmiljöer som fungerar oberoende av varandra och som står på olika platser geografiskt. Ett annat exempel är att använda anycast för DNS-servrar. Då får vi ett helt nätverk av DNS-servrar som vet var krisinformation.se finns och risken för bortfall på grund av att enstaka servrar går ned minskar.

Kontroll och handlingsförmåga

Hur hårt man än jobbar med att skapa säkerhet så kommer vi ändå att råka ut för både väntade och oväntade störningar som kan hota driften.

Att ha kontroll över alla delar av driften, backup på innehåll och utvecklingsprojekt, planerade reservalternativ för att snabbt sätta upp en ny miljö på ett nytt ställe och peka om adressen är sådant som vi måste ha planer för och ständigt hålla aktuella.

Fantasi

Vi måste ha fantasi nog att fundera ut alla möjliga och omöjliga störningar som kan drabba oss så att vi kan fundera på hur vi kan förhindra dem eller hantera dem om de inträffar.

Vi måste också ha fantasi att tänka i helt andra banor. Vad gör vi om hela internet går ner, kan vi nå ut med informationen på något annat sätt? Vi brukar ibland skoja om att vi alltid kan gå ut och klistra upp lappar i portuppgångar om inte annat.

Det kan tyckas som ett överdrivet exempel. Vi kommer inte att behöva gå ut och klistra upp lapparna själva, det kommer vi säkert att kunna få hjälp med av frivilliga.

Men att dra tankarna till sin spets är alltid en nyttig övning, för säkerhet är inget som man skapar en gång och sedan är färdig med. Det är en ständigt pågående process för att se och möta nya hot, risker och krav i en värld som ständigt förändras.

/Kristian, redaktionsansvarig Krisinformation.se

Vem bryr sig om äldres säkerhet?

IMG_0437DinsakerhetseniorkollensvartvittI dag, på Äldredagen 2013, gästas bloggen av redaktionen på DinSäkerhet.se.

Redaktionsmöte på DinSäkerhet.se våren 2013:

– Okej allihop, redaktionsmötet är öppnat!

– Vi ska prata om FN:s äldresäkerhetsdag den 1 oktober. Den ska vi förstås arbeta aktivt med i år också genom att haka på MSB:s kampanj Peppar peppar. Vi har fått ny statistik över olyckorna och skadorna bland äldre i hemmiljö, de ökar mer ju äldre vi alla blir.

– Enbart fallolyckorna bland äldre kostar kommunerna och landstingen fem miljarder kronor per år! För att inte prata om hur jobbigt det blir för den människa som har ramlat.

– Så hur ska vi kommunicera fallolyckor på ett intressant sätt då? Hur får vi effekt därute? Vi vet ju från riskforskningen att känslan av att ha ansvar för andra påverkar beteendet i stor grad när det gäller säkerhetsfrågor och att familjen eller anhöriga hamnar i topp när människor ska rangordna vilka källor som är viktigast för att få kunskap om risker. Dessutom drabbas ju de anhöriga också när den äldre gör illa sig. Barn, barnbarn, grannar och vänner. Ska vi testa att använda anhöriga som kan förmedla budskap till sin farfar och mormor?

– Men hur når man anhöriga? 65-plussarna, eller snarare de äldre äldre, behöver tro på sin egen förmåga i risksammanhang och det kan man behöva lite hjälp på traven med, gärna av någon yngre. Men barnbarnen kanske inte tänker på det? Är man ung så tänker man ju knappt alls på säkerhet.

– Verkligen inte, då är man ju ung och osårbar. Men å andra sidan säger ju riskforskningen också att gemene man har en tendens att tänka ”det händer inte mig”, men lättare kan tänka sig att det händer andra…

– Jag vet! Säkerhetsbudskap till anhöriga i DinSäkerhet.se:s sociala mediekanaler, där kan vi nå ut.

– Bra idé! Men då måste det vara kort, enkelt och konkret. Om man gör ett slags checklista, med punkter att gå igenom? Om säkerhet?

– Javisst, då kan alla vi som är anhöriga kolla hur seniorerna i familjen har det hemma med säkerheten. Om de har stadiga pallar att kliva på, handtag på rätt ställen, bra halkskydd och sådana saker. Det får inte bli för negativt laddat det här, man ska bara få se att det går att göra massor med små medel.

– Hela släkten blir delaktig i bästa fall! Man kan ha den där checklistan i mobilen eller på läsplattan och gå runt i lägenheten tillsammans och bocka av. Eller så skriver man ut den. Till slut kanske de yngsta börjar bry sig mer om sina äldre också? En koll av seniorer… det kan funka! Kort och gott Seniorkollen.

DinSäkerhet.se är en webbplats om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson. Den drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Beskrivningen av redaktionsmötet är aningen modifierat men kampanjen Seniorkollen högst verklig.

En vägvisare i krisen

dammbrott sök

Krisinformation.se har ett syfte som präglar det mesta av det vi gör. Vi ska leda besökaren vidare till ansvarig myndighets information vid en händelse eller kris. Syftet med nyheter, faktatexter, störningsinformation och inlägg i sociala medier är att visa vägen till den som har ansvar.

Krisinformation.se ska vara vägvisaren i det svenska krishanteringssystemet. Sökmotorn är utformad för att göra exakt samma sak; leda vidare till ansvariga myndigheters information (inte främst vår egen). Det har vi utvecklat vidare.

När något stort händer dominerar ofta webbtidningars nyheter i sökresultaten på Google, Bing och i andra sökmotorer. En myndighet som har information om en händelse hamnar tyvärr många gånger långt ner i träfflistan.

400 myndigheters krisinformation
Genom Krisinformation.ses sökmotor hittar du information från mer än 400 svenska myndigheters webbplatser. Vi försöker lyfta fram information om kriser, händelser, trygghet och säkerhet för att du som använder vårt sök ska nå rätt information från de ansvariga aktörerna.

Under sökrutan ser du de vanligaste sökningarna den senaste tiden. Under din sökning kommer du få förslag på sökord medan du skriver i sökrutan. Du kan också göra geografiska begränsningar via en Sverigekarta och välja vilken typ av myndighet du vill ha information från.

Hundratusen sidor om kriser
Bland de över 100.000 webbsidor som nås genom sökfunktionen har vi valt ut ett antal som vi tror att du kan ha lite extra nytta av. Vid större kriser och händelser lägger vi in de viktigaste sidorna med information om den aktuella händelsen.

Prova gärna själv. Om du sedan skickar respons på hur det fungerar eller ger förslag på vilka myndigheters information du tycker borde synas bättre, så hjälper du oss i vägvisandet.

webmaster@krisinformation.se

/hansi, red

Hjälp oss hitta människorna som tar smällen

Dykare på fartyg.

Malin Öhlander på Kustbevakningen är en av flera människor i krishanteringssystemet som Krisinformation.se lyfter fram.

Många tänker inte på att de är en del av krishanteringssystemet. Vi har spårat upp några. Tipsa oss gärna om fler.

I första ledet finns förstås brandmän, poliser och sjukvårdspersonal. De är proffs som har ett tydligt ansvar vid olyckor och kriser. Ska samhället fungera vid svåra påfrestningar måste även skolor hållas öppna, vägar röjas, ämnen testas och sopor hämtas. Därför kan även lärare, skogsarbetare, kemister och renhållningsarbetare vara viktiga för samhällets förmåga att hantera kriser. Det finns förstås fler, ytterligare en bit från epicentrum. Men det är svårt att definiera var gränsen går.

Nu lyfter vi fram några av alla dem som bär upp vår förmåga att hantera kriser. Vi börjar med några som sanerar olja, testar livsmedel, hanterar larm och reparerar elledningar. Vi tar gärna hjälp av er läsare för att söka oss vidare.

Vilka människor och yrken ska vi lyfta fram som representanter för det svenska krishanteringssystemet?

Tre frågor till en kustbevakningsassistent på Kustbevakningen
Tre frågor till en lagbas på Svenska Kraftnät
Tre frågor till en krisberedskapsoperatör på SOS Alarm
Tre frågor till en kemist på Livsmedelsverket

Vem är Hesa Fredrik och hur kan han rädda våra liv?

I dag gästas Krisinfobloggen av Martina Lennartsson, kommunikationsstrateg på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Har du hört Hesa Fredrik? Om du bor i en tätort kanske du har hört när hans hesa skrik testas klockan 15 första måndagen i mars, juni, september och december. Hesa Fredrik är ett varningssystem som kan rädda våra liv och heter egentligen Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). VMA utgörs också av informationsmeddelanden i radio och TV om det inträffar en kris.

Lär dig agera vid små och stora kriser

När det inträffar en större kris kan det ta dagar innan vi är tillbaka till att samhällets service fungerar normalt. Hur gör du då? Om du är utan ström. Utan värme. Om det inte finns mat i butikerna. Med tre steg så blir du bättre förberedd:

      1. Ta reda på riskerna
      2. Gör en plan
      3. Utrusta dig.

Webbplatsen Hesa Fredrik har kommit till för att vi alla ska kunna vara förberedda. Vi kan alla drabbas av en liten vardaglig kris eller en större naturkatastrof – hur redo är du?

Ditt eget ansvar

Vi har alla ett gemensamt ansvar att hantera katastrofer och andra kriser. Även om vi i Sverige har en god krisberedskap är det omöjligt för samhället att skydda alla från allt. Du har till exempel ett ansvar att hålla dig informerad. Dessutom har vi alla mycket att tjäna på att förbereda oss för att klara oss själva i åtminstone några dygn. Då kan räddningsresurserna användas för de verkligt nödställda.

Vilken krispersonlighet är du?

Alla har vi olika förhållningssätt till faror. En del oroar oss mycket för sådant som ännu inte har hänt. Andra ser kriser och faror som ett spännande inslag i vardagen. Vilken krispersonlighet är du? Testa dig själv här och fundera på om du är redo för det oväntade!

Webbplatsen Hesa Fredrik är utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Krissamverkan Kronoberg. Du kan också följa Hesa Fredrik på Facebook.