Vi bygger om och bygger nytt

Senast det hände var för sex år sedan. Nu är det dags igen. Vår sajt är gammal och vi ska uppdatera och tänka nytt. Vi vill ha er hjälp. Hur vill ni att vi ska kommunicera och informera i framtiden?

När vi bygger nya Krisinformation.se funderar vi mest kring hur framtida kommunikation och dialog bör ske. Vi vill att fokus ska ligga på information snarare än struktur. Vi vill nå dig med krisinformation oavsett om du väljer att gå in på vår hemsida eller att följa oss i sociala media. Det ska vara så smidigt som möjligt, både för dig och för oss.

I dagsläget har vi många sidor på Krisinformation.se som beskriver allt från olika myndigheters ansvar till vad du har för ansvar vid en utlandsresa. Är den information intressant eller vill ni bara läsa om aktuella händelser hos oss? Vi når ut till flest via våra sociala mediekanaler. Att tänka webbplats i traditionell mening kanske är förlegat?

Även kanaler och plattformar ändras över tid. Nu är Twitter och Facebook stora men imorgon kan det vara något annat. Vi vill lätt kunna nå ut till er där ni är även i framtiden. I dag för vi dialog med er på Twitter, Facebook och vår blogg. Naturligtvis vill vi fortsätta att förbättra den dialogen. Den information vi går ut med ska vara lätt att ta till sig. Krisinformationen ska nå rätt personer i rätt tid.

Kort sagt – vi är öppna för era idéer! Hur vill ni se ett framtida Krisinformation.se?

/Redaktionen

Annonser

Hur säkert kan det bli?

Vi får ibland frågor eller synpunkter kring vår drift och tillgänglighet, allt från var våra servrar står till vad vi har för planer om internet går ner. Det är kul att många bryr sig och funderar kring detta. Jag vill här på ett generellt plan berätta lite om hur vi ser på ett aktivt säkerhetsarbete.

Några grundtankar som vi försöker följa är:

Mångfald och spridning

Eller redundans som det också brukar heta. Att systemen så långt som möjligt har flera delar som kan ta över om någon del försvinner. Till exempel har vi flera redaktörsmiljöer som fungerar oberoende av varandra och som står på olika platser geografiskt. Ett annat exempel är att använda anycast för DNS-servrar. Då får vi ett helt nätverk av DNS-servrar som vet var krisinformation.se finns och risken för bortfall på grund av att enstaka servrar går ned minskar.

Kontroll och handlingsförmåga

Hur hårt man än jobbar med att skapa säkerhet så kommer vi ändå att råka ut för både väntade och oväntade störningar som kan hota driften.

Att ha kontroll över alla delar av driften, backup på innehåll och utvecklingsprojekt, planerade reservalternativ för att snabbt sätta upp en ny miljö på ett nytt ställe och peka om adressen är sådant som vi måste ha planer för och ständigt hålla aktuella.

Fantasi

Vi måste ha fantasi nog att fundera ut alla möjliga och omöjliga störningar som kan drabba oss så att vi kan fundera på hur vi kan förhindra dem eller hantera dem om de inträffar.

Vi måste också ha fantasi att tänka i helt andra banor. Vad gör vi om hela internet går ner, kan vi nå ut med informationen på något annat sätt? Vi brukar ibland skoja om att vi alltid kan gå ut och klistra upp lappar i portuppgångar om inte annat.

Det kan tyckas som ett överdrivet exempel. Vi kommer inte att behöva gå ut och klistra upp lapparna själva, det kommer vi säkert att kunna få hjälp med av frivilliga.

Men att dra tankarna till sin spets är alltid en nyttig övning, för säkerhet är inget som man skapar en gång och sedan är färdig med. Det är en ständigt pågående process för att se och möta nya hot, risker och krav i en värld som ständigt förändras.

/Kristian, redaktionsansvarig Krisinformation.se

Brus i kanalerna?

På redaktionen för Krisinformation.se är vi inte mycket för talesätt. Ett talesätt som vi inte alls tror på är ”hälsan tiger still”. Därför var vi ofina nog att fråga er, kära läsare, vad ni tyckte om våra twitterinlägg.

Som ni kanske har läst i inlägget nedan har vi just genomfört en twitterundersökning. Det gjorde vi för att få grepp om vad ni tycker om oss och vad vi bör förbättra. Överlag verkar våra twitterföljare vara ganska nöjda med oss. Det kunde man förstås ana. Varför annars följa oss?

Ändå är det inte självklart att våra följare finner våra enskilda tweets särskilt intressanta, eftersom de ofta handlar om lokala kriser och händelser som berör ganska små grupper av människor. Vi blev därför positivt överraskade när många svarade att de vanligtvis finner våra tweets ganska eller mycket intressanta.

En kritik som vi återkommande får är att vi borde hålla oss till krisinformation i våra kanaler. Det vill säga, låta bli att ställa sådana här frågor eller föra annan typ av dialog som inte är direkt krisrelaterad. En åsikt som vi mycket väl kan förstå, eftersom vi en gång har haft den själva.

När vi började twittra i april 2009 startade vi en renodlad krisinformationskanal. Den hette Krisinformation och innehöll bara rubrik och länkar till de nyheter som vi publicerar på vår webbplats. Efter bara någon vecka insåg vi att vi ville föra dialog också för att svara på frågor som vi fick eller ge lästips. Det här blev ytterligare tydligt eftersom svininfluensan pågick under just den här tiden. Det fanns många frågor att besvara, men vi vågade inte blanda prat och information. Istället startade vi ett nytt konto för dialog. Det fick heta Red_krisinfo.

Under ett par år fortsatte vi så. Dialog fördes i en kanal och renodlad krisinformation meddelades i en annan. I december 2011 beslöt vi oss för att det var dags att slå ihop de två.

Det blev förvirrande både för oss och våra följare. Om jag har en fråga angående en nyhet, ska jag byta kanal då? Och visst är det märkligt att ha ett twitterkonto där vi inte kommunicerar, som en megafon. Sociala medier är ju till för att kommunicera. Allmänheten är vår målgrupp och genom att bara ha en kanal ville vi tydliggöra att dialog är en självklar del av vårt uppdrag. Dessutom upplever vi det som tydligare att bara prata på ett ställe.

Vi har full förståelse för att de finns läsare som tycker att vårt namn ska vara förbehållet riktigt allvarliga händelser och att en tweet från oss ska vara en tydlig varningssignal. De tycker inte att vi ska twittrar om mindre akuta händelser eller be om feedback från våra läsare. Men vem ska avgöra vad som är viktigt och relevant? Det som spelar stor roll i Hyltebruk är kanske inte viktigt för någon i Trollhättan. Och för oss är dialogen med er viktig.

Kommunikation är dock en ständigt pågående process och om ett år har vi kanske ändrat vår strategi återigen. Det är för att veta om det vi gör fungerar eller inte som vi ställer frågor eller gör undersökningar som den jag berättar om. Vi är väldigt tacksamma över att så många har bidragit hittills och vill gärna påminna om att era åsikter är välkomna alldeles precis när som helst. I dagsläget tror inte vi på att föra dialog i en separat kanal.

Vi tror att de här samtalen är en stor del i att vi i dag har drygt 31 300 följare på Twitter.

/Redaktionen

Vi gör undersökning på Twitter

Nu ska vi göra en enkel läsarundersökning bland våra följare på Twitter. En undersökning om Twitter ska göras öppen på Twitter, tycker vi. Därmed kan vi förstås inte heller säkerställa ett urval av vilka som ska svara. Det blir som det blir, helt enkelt.

Varför vill vi då göra en undersökning som inte kan bli statistiskt säkerställd? För att vi tycker att det är roligt att höra vad våra läsare tycker om oss. I framtiden planerar vi att göra statistiskt säkerhetsställda undersökningar också, men vi börjar så här.

Vi kommer att använda verktyget Pollowers för att utföra undersökningen. Genom det kan vi ställa en fråga med en rad svarsalternativ, som sedan skickas ut som en vanlig Tweet i vårt flöde. Respondenterna svarar genom att skriva det alternativ de tycker stämmer i en tweet tillbaka till oss. Pollowers räknar sedan samman resultatet.

Några av frågorna kommer också att kunna besvaras under en hashtag, för att respondenten ska kunna skriva fritt. Den hashtagen kan ni alla följa, för att se vad som skrivs och vad som blir resultatet av undersökningen. Hjälp oss också gärna genom att skriva tips på hur vi kan förbättra oss eller berätta varför du följer oss. Hashtagen är #krispoll.

Hoppas att ni vill vara med!

Tack krisnörd!

Hej krisnörd!

Ja, DU.

Skrattade du igenkännande nu? När vi är ute och pratar om vår verksamhet gör många just det. Skrockar när vi nämner att en av våra målgrupper och bundsförvanter är krisnördar. Det finns nördar inom allt. Tv-spel. Tidskrifter. Flygplan. Bulldeg. Kriser! Känner du igen dig? Vi tror att det är så. Vi uppskattar om det är så.

Vår huvudsakliga målgrupp är allmänheten. Vanligt folk, oavsett genus, ursprung,  sysselsättningar och bostadsort. Att nå så brett är ingen enkel match. Det handlar om att jobba upp sitt namn, sitt budskap, sina kanaler ut. Och allra viktigast, sin trovärdighet och kontaktbarhet.

Ibland har det fnysts när vi pratar om alla våra twitterföljare. De är 31 000 stycken just nu. ”Det är bara journalister på Twitter,” sägs det ibland. Så bra! För journalisterna hjälper oss att nå ut. Om media nås av vårt budskap och sprider det är vi ett steg närmare det där vanliga folket i Sveriges alla hörn.

Det samma gäller er krisnördar. Ni hjälper oss. Ni bidrar till vår lägesbild, ni tipsar och peppar. Därefter hjälper ni oss att sprida den bekräftade och relevanta information som ni har hjälpt oss att ta fram. Vi vet att vi har många extra hantlangare därute, för det ser vi i vår statistik.

Och för det vill vi säga tack. Tack för att ni hjälper oss att nå Sveriges medborgare med krisinformation! För oss är det faktiskt av helt avgörande vikt.

Trevlig helg!

/Jeanna, red.

Redaktionen på turné – uppföljaren

20130418-155401.jpg

Här står Irene och jag som två rädda rådjur i strålkastarljuset. Så värst rädda var vi dock inte, snarare förväntansfulla inför att få dela våra kriserfarenheter med 122 kolleger på kriskommunikationsdag i Västerås. Deltog gjorde alltifrån poliser, brandmän, kommunkommunikatörer och landstingspersonal. Pratade gjorde bland annat vi, SR Västmanland, Aftonbladet och Halmstad kommun.

I morgon bär det av mot Visby! Jobbar du på länsstyrelse och vill att vi hälsar på i ditt krisnätverk? Mejla redaktionen@krisinformation.se!

/Jeanna, red.