Därför ställs tåg in under stormen Sven

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Foto: Rolf Christensen/Scanpix

I dag gästas Krisinfobloggen av Bengt Olsson på Trafikverket. Han berättar varför Trafikverket har beslutat att ställa in tåg under stormen Sven, som just nu drar in över Sverige.

Det finns flera orsaker till att Trafikverket ställer in tåg. Vädret har ofta stor betydelse. Att det är många inställda tåg just nu beror på två olika saker: hård vind och/eller kombinationen av ymnigt snöfall och kyla.

Orsakerna skiljer sig också mellan olika delar av landet. I Syd- och Västsverige är det framför allt risken för hårda vindar som är orsaken till att vi ställer in trafik (eller i vissa fall drar ner den tillåtna körhastigheten).

Två saker som vi tar med i beräkningen när vi ska fatta beslut om inställda tåg är:

1. Hur järnvägen ligger i terrängen, och hur stor risk det är för att exempelvis kontaktledningen kan komma i svängning och till slut brista när ett tåg kör förbi.

2. Om det är tillräckligt ”trädsäkrat” längs bansträckningen. Det vill säga att det inte far ut några träd över ledningar eller spår.

Om vindens medelhastighet ligger på 25-30 sekundmeter kan vi fatta beslut om att minska tågtrafiken, beroende på det som står ovan.

Vid medelvind över 30 sekundmeter ska all trafik ställas in. Vi måste också se till att göra kontaktledningarna spänningslösa. Annars riskerar vi att kontaktledningar rasar ner på signalanläggningar längs banan och slår ut dem.
Förutom att det kan vara farligt att vistas ute (se SMHIs definitioner på vädervarningar som vi följer) ställer vi framförallt in tåg av säkerhetsskäl, för att vi inte ska riskera att bli stående med strömlösa tåg med resenärer ute på någon sträcka.

Snö, is eller kyla i kombination med stark vind är den vanligaste orsaken till att vi kör med minskad trafik. Då behöver vi fokusera på underhåll, till exempel snöskottning vid utpekade växlar, för att klara den trafik som kommer att köra. Det är bättre att den trafik som går kommer fram i tid, än att det blir tåg ”stående på linjen” med allt vad det innebär. En urglesad trafik är också, i och med att det är så tät tågtrafik i Sverige och främst storstadsregionerna, förutsättningen för att man säkert ska hinna ta bort snö och is innan tågen kommer.

Annonser

Vem bryr sig om äldres säkerhet?

IMG_0437DinsakerhetseniorkollensvartvittI dag, på Äldredagen 2013, gästas bloggen av redaktionen på DinSäkerhet.se.

Redaktionsmöte på DinSäkerhet.se våren 2013:

– Okej allihop, redaktionsmötet är öppnat!

– Vi ska prata om FN:s äldresäkerhetsdag den 1 oktober. Den ska vi förstås arbeta aktivt med i år också genom att haka på MSB:s kampanj Peppar peppar. Vi har fått ny statistik över olyckorna och skadorna bland äldre i hemmiljö, de ökar mer ju äldre vi alla blir.

– Enbart fallolyckorna bland äldre kostar kommunerna och landstingen fem miljarder kronor per år! För att inte prata om hur jobbigt det blir för den människa som har ramlat.

– Så hur ska vi kommunicera fallolyckor på ett intressant sätt då? Hur får vi effekt därute? Vi vet ju från riskforskningen att känslan av att ha ansvar för andra påverkar beteendet i stor grad när det gäller säkerhetsfrågor och att familjen eller anhöriga hamnar i topp när människor ska rangordna vilka källor som är viktigast för att få kunskap om risker. Dessutom drabbas ju de anhöriga också när den äldre gör illa sig. Barn, barnbarn, grannar och vänner. Ska vi testa att använda anhöriga som kan förmedla budskap till sin farfar och mormor?

– Men hur når man anhöriga? 65-plussarna, eller snarare de äldre äldre, behöver tro på sin egen förmåga i risksammanhang och det kan man behöva lite hjälp på traven med, gärna av någon yngre. Men barnbarnen kanske inte tänker på det? Är man ung så tänker man ju knappt alls på säkerhet.

– Verkligen inte, då är man ju ung och osårbar. Men å andra sidan säger ju riskforskningen också att gemene man har en tendens att tänka ”det händer inte mig”, men lättare kan tänka sig att det händer andra…

– Jag vet! Säkerhetsbudskap till anhöriga i DinSäkerhet.se:s sociala mediekanaler, där kan vi nå ut.

– Bra idé! Men då måste det vara kort, enkelt och konkret. Om man gör ett slags checklista, med punkter att gå igenom? Om säkerhet?

– Javisst, då kan alla vi som är anhöriga kolla hur seniorerna i familjen har det hemma med säkerheten. Om de har stadiga pallar att kliva på, handtag på rätt ställen, bra halkskydd och sådana saker. Det får inte bli för negativt laddat det här, man ska bara få se att det går att göra massor med små medel.

– Hela släkten blir delaktig i bästa fall! Man kan ha den där checklistan i mobilen eller på läsplattan och gå runt i lägenheten tillsammans och bocka av. Eller så skriver man ut den. Till slut kanske de yngsta börjar bry sig mer om sina äldre också? En koll av seniorer… det kan funka! Kort och gott Seniorkollen.

DinSäkerhet.se är en webbplats om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson. Den drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Beskrivningen av redaktionsmötet är aningen modifierat men kampanjen Seniorkollen högst verklig.

Vem är Hesa Fredrik och hur kan han rädda våra liv?

I dag gästas Krisinfobloggen av Martina Lennartsson, kommunikationsstrateg på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Har du hört Hesa Fredrik? Om du bor i en tätort kanske du har hört när hans hesa skrik testas klockan 15 första måndagen i mars, juni, september och december. Hesa Fredrik är ett varningssystem som kan rädda våra liv och heter egentligen Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). VMA utgörs också av informationsmeddelanden i radio och TV om det inträffar en kris.

Lär dig agera vid små och stora kriser

När det inträffar en större kris kan det ta dagar innan vi är tillbaka till att samhällets service fungerar normalt. Hur gör du då? Om du är utan ström. Utan värme. Om det inte finns mat i butikerna. Med tre steg så blir du bättre förberedd:

      1. Ta reda på riskerna
      2. Gör en plan
      3. Utrusta dig.

Webbplatsen Hesa Fredrik har kommit till för att vi alla ska kunna vara förberedda. Vi kan alla drabbas av en liten vardaglig kris eller en större naturkatastrof – hur redo är du?

Ditt eget ansvar

Vi har alla ett gemensamt ansvar att hantera katastrofer och andra kriser. Även om vi i Sverige har en god krisberedskap är det omöjligt för samhället att skydda alla från allt. Du har till exempel ett ansvar att hålla dig informerad. Dessutom har vi alla mycket att tjäna på att förbereda oss för att klara oss själva i åtminstone några dygn. Då kan räddningsresurserna användas för de verkligt nödställda.

Vilken krispersonlighet är du?

Alla har vi olika förhållningssätt till faror. En del oroar oss mycket för sådant som ännu inte har hänt. Andra ser kriser och faror som ett spännande inslag i vardagen. Vilken krispersonlighet är du? Testa dig själv här och fundera på om du är redo för det oväntade!

Webbplatsen Hesa Fredrik är utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Krissamverkan Kronoberg. Du kan också följa Hesa Fredrik på Facebook.

Norska Kriseinfo om översvämningarna

I dag gästbloggar Kristina Brekke Jørgensen från Kriseinfo.no, vår systersajt i Norge.

22. mai ble store deler av Sør-Norge rammet av flom.  Flommen var varslet og berørte i stor grad områder som med jevne mellomrom utsettes for flom. I en rekke vassdrag ble flommen så stor at den nådde 50-års gjentaksintervall. Det betyr at en flom på denne størrelsen kan ventes å oppstå hvert 50. år.

Flommen var som sagt varslet, og lokalsamfunnene langs vassdragene hadde hatt anledning til å forberede seg. Flommen fikk mindre konsekvenser for liv og helse, men gjorde likevel store skader på hus, eiendom og infrastruktur som vei og jernbane.

Når flommen rammer som den gjorde i mai, oppstår et stort behov for informasjon til befolkningen fra myndighetene. Det som skiller denne hendelsen fra de fleste andre hendelser, er det store antallet av berørte aktører. Flommen rammet fem av nitten norske fylker, som til sammen huser 105 av Norges 428 kommuner.

Her blir viktig informasjon til befolkningen presentert gjennom flere ulike kanaler, av et betydelig antall nasjonale og regionale myndigheter, og ikke minst av et stort antall lokale myndigheter. Kriseinfo.no sin jobb er å samle, sortere, presentere og lede befolkningen inn til denne informasjonen.

Gjennom hendelsen systematiserte kriseinfo.no all myndighetsinformasjonen under tema, slike at det ble lett å finne frem. På siden var det for eksempel innganger til flomprognoser, samlet info om samferdsel, forholdsregler før flom og råd for opprydning, samt råd ved utfordringer med drikkevannsforsyningen.

Kriseinfo.no lagde i tillegg en oversikt over alle berørte kommuner som hadde informasjon til egne innbyggere. I oversikten lenket vi inn til kommunenes nettsider og kontoer på sosiale medier. Mange av kommunene hadde nyttig tilleggsinformasjon som berørte lokale forhold.

En felles inngang til all myndighetsinformasjon gjør det enklere å finne frem til riktig og viktig informasjon, og det kan gjøre oss i stand til å handle raskere og ta mer bevisste valg. På sikt kan samlet og systematisert myndighetsinformasjon bidra til å redusere konsekvenser for hver enkelt av oss når en uønsket hendelse inntreffer.

Har VMA-signalen drunknat i dagens samhälle?

Det här är ett gästinlägg skrivet av Marcus Johansson, kriskommunikatör på Länsstyrelsen i Halland.

Jag undrar om VMA-signalen har drunknat i dagens informationssamhälle. Hösten 2012 rasade en brand som spred farlig rök i Halmstad. Mitt under pågående räddningsarbetet hotade vinden att vända och sprida denna giftiga rök över Halmstad. Eftersom det var lördag var det gott om folk på stan. Räddningsledaren beslöt sig därför för att utlösa ett VMA med signal.

Reaktionen uteblev dock. Inget hände. Folk fortsatte sina bestyr. Som tur var vände inte vinden och allmänheten undkom faran utan att ens bli förskräckta. Denna gång.

Denna och flera andra VMA-erfarenheter i Halland påvisar att kunskapen om VMA måste öka och systemet måste utvecklas. Därför genomför vi, Länsstyrelsen i Halland och en rad samverkande myndigheter och organisationer nu en informationskampanj kring VMA. Brandmän ska ut i gathörn och sprida flygblad. Kommunikatörer ska snacka i lokalradion. På stormarknader rullar informationsfilmen Sju sekunders tut, gå inte ut. En film som uppmanar tittaren till handling vid VMA.

Samtidigt hoppas och tror vi på att tillsammans med andra myndigheter hitta former för att utveckla VMA så att vi, när vi behöver det, kan nå ut. Därför uppmanar jag alla som följer denna blogg att dela med sig av sina erfarenheter och kreativa förslag på hur vi gör VMA bättre.

/Marcus Johansson, Länsstyrelsen i Halland.

Twitter: Snabb kanal vid översvämningar

Idag gästas Krisinfobloggen av Anders Fridborg, biträdande brandchef Uppsala brandförsvar.

Hela Uppsala län är dränkt och katastrofen har varit hotande nära… eller? En del krigsrubriker har det varit den senaste veckan, och ett stort antal villaägare runt om i länet har också drabbats av vatten i sina källare och hus. Förutom en del störningar i tågtrafiken har dock de samhällsviktiga funktionerna kunnat upprätthållas utan störningar.

För räddningstjänstens del har det trots allt varit relativt lugnt. Vi tog tidigt ett inriktningsbeslut att fokusera just på skydd av samhällsviktig verksamhet. De första dagarna fick vi många frågor från allmänheten. De ville få hjälp att pumpa enstaka hus, men dels hade våra resurser aldrig räckt till alla, dels skulle det menligt påverkat beredskapen för att kunna skydda samhällsvärden och även för andra insatser. Så länge samhällets ordinarie resurser hanterar situationen har vi inte agerat.

Lägesuppdateringar till allmänheten
Att kommunicera den inriktningen har varit viktigt för oss och vi har nyttjat de tillfällen vi haft med mediakontakter för att få ut budskapet: vänd er i första hand till era försäkringsbolag och de entreprenörer som de anlitar. Samarbetet med kommunens informatörer och beredskapssamordnare är jätteviktigt för en samordnad information. Även sådana kanaler som Facebook och Twitter har använts flitigt för att förmedla lägesuppdateringar till allmänheten. Jag tycker själv att Twitter är en utomordentlig kanal för snabb information.

En intressant aspekt har varit att så många från såväl allmänhet som journalistkåren automatiskt har trott att räddningstjänsten har ansvaret för allt som sker i en översvämningssituation. Är det det höga förtroende vi har hos allmänheten eller den upplevda tryggheten av en uniform som ligger bakom? I Uppsala kommun – där ju Fyrisån varit nära att brädda över och översvämma delar av centrala staden – har det varit tydligt att ansvaret legat kvar på de olika utförarna. Förvaltningar och nämnder har fortsatt att ansvara för sina olika områden och samordning har skett via regelbundna möten. Räddningstjänstens roll har mycket handlat om att processa information, analysera och göra riskbedömningar. Vår vana av stabsarbete och ledning under tidspress är en värdefull tillgång.

Avspärrningar kvar
Nu står vi inför nya utmaningar. Så länge ett samhälle har en krisuppfattning är åtgärder som påverkar och begränsar deras vardag lätt motiverade och accepterade. Men när vattnet sjunkit undan är risken inte lika synlig och konkret. I centrala Uppsala kvarstår avspärrningar längs Fyrisån tills hållfasthet i vägbanor och kajkanter kan garanteras. Där pågår ett intensivt arbete just nu på flera plan – inte minst kommunikativt!

// Anders Fridborg, biträdande brandchef Uppsala brandförsvar
Räddningschef i beredskap vecka 16

Vad har du i Gaza att göra?

Polisstation i Gaza

I dag gästas Krisinfobloggen av Fredrik Svensson, sjuksköterska. Han är nyss hemkommen från Gaza, där han har har arbetat med minhantering inom MSB:s insatsuppdrag.

UNDSS Report Gaza

Wednesday
2 kids injured by an explosion from UXO
100 protesters in front of UNDP building

Thursday
3 kids injured by an explosion from UXO

Friday
1 Kid died from the injuries sustained from Wednesday’s explosion while playing with UXO.

UXO Unexploded Ordnance= OXA, Oexploderad ammunition.

sko

Samma vecka, fem barn. Fem familjer vars liv har blivit förändrade på grund av en liten stålklump, en stålklump fylld med sprängämne. En stålklump som hamnade i ett barns händer. Händer som drivs av nyfikenhet och spänning.

Runt omkring i världen finns det en sanning gällande OXA – det är mest barn som blir skadade. Hemma i Sverige hade barnen sprungit omkring på lekplatsen och lekt med pinnar, kottar eller sålt korv i affären under rutschkanan. Barn som med en lust på äventyr och en vilja att utforska lekplatsernas alla gömställen hade klättrat, grävt och krupit runt i utrymmena.

I Gaza är lekplatsen en bombad polisstation. En polisstation där det samlades in och förvarades olika typer av upphittad ammunition och granater. Granater i olika storlekar och former som legat i marken sedan ett antal olika incidenter och krig.

Granater som ibland grävs fram ur marken av små äventyrslystna händer.

Formerna på granaterna eller ammunitionseffekterna är allt för intressanta för att inte plocka upp och utforska. En känsla av att det finns något innanför skalet som skriker efter att man ska se efter.

Så hur öppnar man upp en stålklump? Man slänger den i marken och hoppas att den spricker. Samma känsla som av en julkalender fylld med choklad. Bara de mest disciplinerade barnen klarar att hålla sig. Jag misslyckades varje gång. Att det var förbjudet och att mamma sa åt mig att inte äta upp allt på en gång gjorde bara smaken ännu godare.

Det var tur för mig att det inte fanns granater på min lekplats när jag växte upp.

Kanske låter det som att det är mörkt, svart och deprimerande att åka på insats? För mig är det tvärtom.

Eod Gaza

Glädjen och tillfredställelsen som jag får av att vara med och ta bort OXA från bombplatserna och nyfikna små knattehänder, det ger mer än vad man tror. Så när mina vänner, sambon och kanske framför allt min mamma frågar:

– Vad ska du ner dit och göra?

Så är det enkla svaret att samma lille pojk som inte kunde låta bli att äta upp all choklad i julkalendern första december fortfarande bor i mig. Samma behov av att få äventyr, spänning och upplevelser, precis som när jag var liten grabb. Men i dag vill jag använda känslan till att göra skillnad. Jag har alltid känt mig mer berikad och ödmjuk av många av de situationer och händelser som jag har fått vara med om. Därför känner jag också ett sug efter att få åka iväg snart igen efter att jag har kommit hem. Kanske för att jag vet att jobbet jag utför är på riktigt och gör skillnad. En skillnad för barnet som nyfiket lyfter på en upphittad stålklump, denna gång en stålklump utan sprängämne.

Samtidigt glömmer jag inte att glädjen jag känner av smällen när vi destruerar och spränger våra upphittade granater, inte har samma mening för de lokalt boende runt omkring som får tillbaka minen från krigets hemskheter. Men vetskapen och känslan av att man hjälper till och tar bort hot som dödar framtidsplaner, drömmar och äventyr för barnen och familjerna i Gaza har varit väldigt bra för mig.

Det är vad jag har där att göra.

/Fredrik Svensson
EOD Medic MSB
Gaza

Vill du också göra skillnad? Läs mer här.