Vi bygger om och bygger nytt

Senast det hände var för sex år sedan. Nu är det dags igen. Vår sajt är gammal och vi ska uppdatera och tänka nytt. Vi vill ha er hjälp. Hur vill ni att vi ska kommunicera och informera i framtiden?

När vi bygger nya Krisinformation.se funderar vi mest kring hur framtida kommunikation och dialog bör ske. Vi vill att fokus ska ligga på information snarare än struktur. Vi vill nå dig med krisinformation oavsett om du väljer att gå in på vår hemsida eller att följa oss i sociala media. Det ska vara så smidigt som möjligt, både för dig och för oss.

I dagsläget har vi många sidor på Krisinformation.se som beskriver allt från olika myndigheters ansvar till vad du har för ansvar vid en utlandsresa. Är den information intressant eller vill ni bara läsa om aktuella händelser hos oss? Vi når ut till flest via våra sociala mediekanaler. Att tänka webbplats i traditionell mening kanske är förlegat?

Även kanaler och plattformar ändras över tid. Nu är Twitter och Facebook stora men imorgon kan det vara något annat. Vi vill lätt kunna nå ut till er där ni är även i framtiden. I dag för vi dialog med er på Twitter, Facebook och vår blogg. Naturligtvis vill vi fortsätta att förbättra den dialogen. Den information vi går ut med ska vara lätt att ta till sig. Krisinformationen ska nå rätt personer i rätt tid.

Kort sagt – vi är öppna för era idéer! Hur vill ni se ett framtida Krisinformation.se?

/Redaktionen

Därför ställs tåg in under stormen Sven

X2000 PÅ ÅRSTABRON

Foto: Rolf Christensen/Scanpix

I dag gästas Krisinfobloggen av Bengt Olsson på Trafikverket. Han berättar varför Trafikverket har beslutat att ställa in tåg under stormen Sven, som just nu drar in över Sverige.

Det finns flera orsaker till att Trafikverket ställer in tåg. Vädret har ofta stor betydelse. Att det är många inställda tåg just nu beror på två olika saker: hård vind och/eller kombinationen av ymnigt snöfall och kyla.

Orsakerna skiljer sig också mellan olika delar av landet. I Syd- och Västsverige är det framför allt risken för hårda vindar som är orsaken till att vi ställer in trafik (eller i vissa fall drar ner den tillåtna körhastigheten).

Två saker som vi tar med i beräkningen när vi ska fatta beslut om inställda tåg är:

1. Hur järnvägen ligger i terrängen, och hur stor risk det är för att exempelvis kontaktledningen kan komma i svängning och till slut brista när ett tåg kör förbi.

2. Om det är tillräckligt ”trädsäkrat” längs bansträckningen. Det vill säga att det inte far ut några träd över ledningar eller spår.

Om vindens medelhastighet ligger på 25-30 sekundmeter kan vi fatta beslut om att minska tågtrafiken, beroende på det som står ovan.

Vid medelvind över 30 sekundmeter ska all trafik ställas in. Vi måste också se till att göra kontaktledningarna spänningslösa. Annars riskerar vi att kontaktledningar rasar ner på signalanläggningar längs banan och slår ut dem.
Förutom att det kan vara farligt att vistas ute (se SMHIs definitioner på vädervarningar som vi följer) ställer vi framförallt in tåg av säkerhetsskäl, för att vi inte ska riskera att bli stående med strömlösa tåg med resenärer ute på någon sträcka.

Snö, is eller kyla i kombination med stark vind är den vanligaste orsaken till att vi kör med minskad trafik. Då behöver vi fokusera på underhåll, till exempel snöskottning vid utpekade växlar, för att klara den trafik som kommer att köra. Det är bättre att den trafik som går kommer fram i tid, än att det blir tåg ”stående på linjen” med allt vad det innebär. En urglesad trafik är också, i och med att det är så tät tågtrafik i Sverige och främst storstadsregionerna, förutsättningen för att man säkert ska hinna ta bort snö och is innan tågen kommer.

Hur hjälper du bäst?

MSB i Tacloban,  Filippinerna

MSB-personal i Tacloban, Filippinerna

I dag gästas Krisinfobloggen av Camilla Abelson Bergling, handläggare som arbetar med MSB:s insatspersonal.

Många har hört av sig till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att erbjuda sin hjälp till den drabbade befolkningen på Filippinerna efter tyfonen. Som utvecklingshandläggare på enheten för operativ personal tar jag emot samtal och e-postmeddelande från positiva, drivande och ödmjuka personer som vill bidra. Jag är stolt över att få vara en del av ert engagemang och att få lotsa er vidare genom de processer som vi har för att ert bidrag ska komma till bäst nytta.

Det finns många olika organisationer som arbetar med hjälparbete. Så här fungerar det hos oss: Biståndsarbete kräver timing och koordinering. Rätt person på rätt plats vid rätt tillfälle. Annars riskerar det att istället bli en belastning för det behövande landet. MSB arbetar alltid utifrån förfrågan om hjälp. Det innebär att det behövande landet eller en hjälporganisation kontaktar MSB med information om sina behov. De kan behöva personal som är sakkunniga inom ett visst område eller materiel.

Personalpoolen

Utifrån förfrågan gör vi en bedömning om vi kommer att få finansiering från SIDA för att genomföra insatsen och om MSB har det som efterfrågas. MSB har en personalpool bestående av cirka 1500 personer. Om vi går vidare med insatsen kontaktar handläggare de personer i personalpoolen som stämmer in på den kravprofil MSB mottagit. Därefter sker en urvalsprocess. Den varierar beroende på vilken organisation MSB samarbetar med. Vanligaste anställningstiden för en insats är sex månader. Under den perioden får vår personal lön, olika lönetillägg, semesterhemresa, hälso- och psykosocialt stöd, säkerhetsstöd och tillgänglighet till MSB:s personal dygnet runt vid en eventuell krissituation.

Så gör du för att åka ut på insatsuppdrag

Om du vill få förfrågningar om insatser behöver du ingå i MSB:s personalpool. Det gör du genom att du registrerar dig på webbportalen MyPages. Där anger du dina kontaktuppgifter samt information om utbildning, arbetslivserfarenhet och språkkunskaper. Nästa steg är att du ansöker när din kompetens efterfrågas via de annonser som publiceras på vår hemsida.

MSB rekryterar insatspersonal inom en rad olika områden såsom exempelvis human resources (HR), logistik, miljö, vatten och sanitet, sjukvård, informationshantering, minhantering och konstruktion. Därefter genomgår du en ansökningsprocess som ser ut som när du söker ett vanligt arbete med intervju och referenstagning. I vissa fall kan du även bli kontaktad direkt av våra handläggare endast efter att ha registrera dig på MyPages. Det beror på vad du har för kompetens och vilka behov som finns just då.

Bidra med din kompetens

Om du vill bidra med din kompetens för att förändra tillvaron för människor i kris- eller katastrofdrabbade länder bör du fundera på om du möjlighet att vara borta från familj och ordinarie arbetsgivare i sex månader. Har du det och vill bidra med din kompetens till en spännande och utvecklande verksamhet så råder jag dig att registrera dig på MyPages. Behoven i världen är stora och sträcker sig långt vidare än de behövande länder som för tillfället uppmärksammas i medierna. Minns du till exempel den bortglömda konflikten i Kongo? Kvinnornas situation i Sudan? Hur är det på Haiti i dag, tre år efter den förödande jordbävningen?

Camilla Abelson Bergling

/Camilla Abelson Bergling
Utvecklingshandläggare HR på MSB

En väl etablerad skrönas död?

Varför testar man inte längre VMA-signalen första måndagen i varje månad klockan 15.00? Det är en fråga som vi ofta får till redaktionen. Jag vände mig med frågan till sakkunnig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och fick till svar: ”Det är en riktigt bra skröna, test av Hesa Fredrik varje månad alltså”.

Vi är glada för att det finns ett intresse för signalen för viktigt meddelande till allmänheten, även känd under namnet Hesa Fredrik. Vi är också glada över att våra läsare har ett så gott minne. Senast signalen ljöd varje månad var nämligen för 68 år sedan.

Under andra världskriget hade man begränsad provning varje helgfri måndag en gång i månaden klockan 15.00. Efter krigets slut 1945 ändrades intervallet till fyra gånger per år.

Intervallet i dag baseras på en förordning från 1961. Den säger att signalprov i fred ”utföres årligen fyra gånger, nämligen första helgfria måndagen i månaderna mars, juni, september och december klockan 15.00”.

Så kort sagt är det en skröna att VMA-signalen nyligen har testats varje månad. Det här inlägget är ett försök att ta död på den skrönan.

/Irene, red

På plats i förödelsen efter Haiyan

Tacloban efter Haiyan. Foto: MSB

Tacloban efter Haiyan. Foto: MSB

Det har gått drygt två veckor sedan den tropiska orkanen Haiyan drog in över Filippinerna och orsakade stor förödelse. Sverige har tillsammans med flera andra länder och organisationer skickat hjälp och material till det hårt drabbade landet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har bland annat stöttat med ett basläger för boende, kommunikationsutrustning och experter   inom IT och vattenrening.

Ulrika Edén, koordinator från MSB är plats i Filippinerna och har arbetat från Manila; Cebu och Tacloban. Har varit på Filippinerna i snart två veckor.

Ulrika Edén, koordinator från MSB är plats i Filippinerna och har arbetat från Manila; Cebu och Tacloban. Har varit på Filippinerna i snart två veckor.

Ulrika Edén, koordinator på MSB, är en av dem som åkt ner till Filippinerna. Vad tänkte du när du kom ner till Filipinerna för snart två veckor sen?

– Att det var så illa som det rapporterats om. På flera håll var nästan allt helt utplånat. Hyddor och betonghus var helt borta. Det såg ut som att någon släppt en bomb, eller kört en stor gräsklippare över hela byar där Haiyan dragit fram.

Beskriv hur det ser ut hos dig just nu?

– Det är en omfattande förödelse. Sopor, folks ägodelar och annat bråte ligger huller om buller. På en del håll har bilar, till och med lastbilar, spolats upp i träd. Det luktar illa, det är en stank av sopor och fortfarande en svag liklukt. Naturen är också helt förstörd. Dessutom är det regnperiod och regnet bara vräker ner. Man är konstant blöt, vilket inte heller förbättrar situationen för de som drabbats. Det är så fruktansvärt, men folk är fantastiska och ler mot mig trots allt elände som de drabbats av.

– Röjningsarbetet har börjat komma igång nu. De stora vägarna är uppröjda och bensinstationerna börjar fungera igen. Folk börjar sakta komma tillbaka till någon form av vardag. Det finns fortfarande områden och öar som räddningsarbetarna inte kunnat nå. Läget förbättras för varje dag, men det kommer att ta många år att återställa allt som Haiyan förstört. Behovet av mat, vatten och skydd är fortsatt väldigt stort.

På vilket sett har du och MSB stöttat de som drabbats?

Det handlar om ett indirekt stöd till cirka 50 andra hjälparbetare genom att vi ordnar med boende och mat i basläger. Vi har bland annat satt upp kommunikationsutrustning och IT–stöd, byggt reningsverk och ordnat duschar vilket är väldigt viktigt.

Basläger i Tacloban under uppbyggnad. Foto: MSB

Basläger i Tacloban under uppbyggnad. Foto: MSB

Vad har varit svårast?

– Logistiken. Det är så många organisationer inblandade och att få all hjälp på plats är en riktig utmaning. I övrigt är det väldigt långa arbetsdagar och väldigt lite vila. Det har varit så mycket arbete att jag inte riktigt hunnit smälta allt elände, men det kommer kanske när jag kommer hem.

Insatsen har nu gått över i långsiktigt arbete. Vad betyder det rent konkret?

– Den humanitära fasen är över. Nu gäller det att stötta med återställning och röja upp allt som ligger och ruttnar. Det handlar också mycket om att få igång vatten och avlopp.

/Redaktionen, Krisinformation.se

Hur vill du bli varnad?

Det har skett ett giftutsläpp i din kommun. Vinden ligger på mot tätbefolkade områden. Du får reda på det genom att din telefon piper och vibrerar och inte ger sig förrän du tagit del av informationen. När du tittar upp mot informationstavlan vid busshållplatsen har uppgifterna om bussarnas planerade avgångar ersatts med samma information som du precis fått i din telefon.

Du får lift hem med en granne. Men ni kan vare sig trösta er med lugna bilradiofavoriter eller radioreportage från fjärran länder. Även bilradion hamrar in budskapet: Gå inomhus. Stäng fönster, dörrar och ventilation. Avvakta ytterligare information från myndigheterna.

Väl hemma så sätter du dig framför datorn och kan börja chatta med räddningstjänsten. De kan ge lugnande besked. Barnen är trygga i skolan och har samlats i aulan.

Nå, där är vi ju inte riktigt än. Långt ifrån.

SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning har nyckelpositioner i kedjan för att få varning och information till allmänheten att fungera. En räddningsledare begär ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Detta vidarebefordras sedan till sändningsledningen.

Sändningsledningen ser till att Sveriges radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds med automatik i den privata lokalradion

Krisinformation.se är inte en officiell del av larmkedjan. Vi är inte  garanterade att få veta när ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, utfärdas. Men när vi fått kännedom om en varning informerar vi naturligtvis så fort vi kan.

Sannolikheten att vi får vetskap om larmet är hög. Vi har ett antal olika knep för att se till att vi inte ska kunna missa det, både VMA-hängslen och VMA-livrem. Men det finns ingen garanti. Det finns teoretiska möjligheter att vi missar det.

Snabbast och säkrast när det gäller varningar till allmänheten är fortsatt Sveriges radios P4.

Problemet är att långt ifrån alla har på radion eller tittar på teve direkt. Många använder sin telefon eller dator istället. Men där kan det, om vi har otur, vara tyst om den annalkande krisen. Krisinformation.se kan i bästa fall nå ut via sociala medier eller vår app, liksom Sveriges radio och Sveriges television. Men det finns som sagt inga garantier.

Är det riktigt illa ställt, som i exemplet ovan, används också utomhustyfonerna. Vars tjut kanske inte är så effektivt längre, vilket Marcus Johansson, kriskommunikatör på Länsstyrelsen i Halland, vittnade om i det här blogginlägget.

Så hur ser då morgondagens varningssystem ut?

– Troligtvis kommer det att bli fler kanaler där varningar kan nå ut, säger Lars Olsson som arbetar på enheten för ledningssystem och beslutsstöd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Det uppdrag som SOS Alarm fått med ett kompletterande system via sms och fast telefon är ett exempel.

– I dagsläget finns bara SOS Alarms system planerat för driftsättning men inom EU pågår olika projekt och arbeten inom området. Ett går under namnet Alert4All. MSB följer också utvecklingen i andra länder. Nederländerna har infört ett nytt varningssystem via mobiltelefoner enligt standarden EU-Alert som är intressant.

MSB är den myndighet som ansvarar för varningssystemet VMA och utvecklingen av det. I skrivande stund är det inte helt klart vem som i framtiden  ska se till att varningssystemet moderniseras och anpassas till modern teknik och ändrade medievanor.

– Ansvaret för att ta fram och jobba med utveckling av nya system kan i framtiden vara kvar hos MSB eller hamna på en ny alarmeringsmyndighet, säger Lars Olsson.

Man måste veta vad man önskar sig för att få det man vill ha, som det hette i en sång. Alltså, hur vill ni bli varnade?

Kommentera gärna direkt här på bloggen eller hör av er till Krisinformation.se TwitterFacebook eller om ni vill mejla är adressen redaktionen@krisinformation.se.

Rolf/red

Om sannolikheter i stormvarningar

Annalkande storm. Foto: Johan Nilsson/TT.

Annalkande storm. Foto: Johan Nilsson/TT.

Under måndagen, när varningarna för stormen Simone duggade tätt, fick vi en del frågor om vi inte skrämde upp folk i onödan med braskande rubriker. Vi vet att när SMHI i sin klass 3-varning meddelar att ”mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten” så väcker det känslor.

Samtidigt är det värt att poängtera att en varning inte är ett faktum, utan en sannolikhet. Det här är ett klassiskt dilemma i kriskommunikation. Notera att SMHI skriver att vädret kan innebära stor fara för allmänheten. Inte att det ska gå illa. Den som kör sin bil i 200 kilometer i timmen kan skada sig själv eller andra. Men det mest sannolika är att hen får en adrenalinkick och att allt går bra.

Samma princip gäller för stormar. Att ställa sig på en brygga framför ett stormande hav kan ge ungefär samma känsla som att köra bil i 200 kilometer i timmen. Andra tycker att det är helt ok att mysa framför brasan om strömmen går, några tycker till och med att det är skönt om mobilen slocknar och omvärlden tystnar. Man kanske kan unna sig en sovmorgon när det ändå inte är lönt att försöka ta sig till jobbet eller skolan nästa dag.

Samtidigt finns risken att liv slås i spillror, som när stormen Gudrun drog fram 2005 och ödelade enorma arealer.

Vi vet att om tillräckligt många i ett samhälle fattar välinformerade beslut så minskar det risken att något hemskt händer. Men om en miljon människor i Skåne och Halland hade ställt sig på bryggor för att njuta av naturens krafter, istället för att hålla sig inomhus i går kväll, så hade det kanske ändå gått bra. Även om den sannolikheten hade varit låg.

/petter, red

Hur säkert kan det bli?

Vi får ibland frågor eller synpunkter kring vår drift och tillgänglighet, allt från var våra servrar står till vad vi har för planer om internet går ner. Det är kul att många bryr sig och funderar kring detta. Jag vill här på ett generellt plan berätta lite om hur vi ser på ett aktivt säkerhetsarbete.

Några grundtankar som vi försöker följa är:

Mångfald och spridning

Eller redundans som det också brukar heta. Att systemen så långt som möjligt har flera delar som kan ta över om någon del försvinner. Till exempel har vi flera redaktörsmiljöer som fungerar oberoende av varandra och som står på olika platser geografiskt. Ett annat exempel är att använda anycast för DNS-servrar. Då får vi ett helt nätverk av DNS-servrar som vet var krisinformation.se finns och risken för bortfall på grund av att enstaka servrar går ned minskar.

Kontroll och handlingsförmåga

Hur hårt man än jobbar med att skapa säkerhet så kommer vi ändå att råka ut för både väntade och oväntade störningar som kan hota driften.

Att ha kontroll över alla delar av driften, backup på innehåll och utvecklingsprojekt, planerade reservalternativ för att snabbt sätta upp en ny miljö på ett nytt ställe och peka om adressen är sådant som vi måste ha planer för och ständigt hålla aktuella.

Fantasi

Vi måste ha fantasi nog att fundera ut alla möjliga och omöjliga störningar som kan drabba oss så att vi kan fundera på hur vi kan förhindra dem eller hantera dem om de inträffar.

Vi måste också ha fantasi att tänka i helt andra banor. Vad gör vi om hela internet går ner, kan vi nå ut med informationen på något annat sätt? Vi brukar ibland skoja om att vi alltid kan gå ut och klistra upp lappar i portuppgångar om inte annat.

Det kan tyckas som ett överdrivet exempel. Vi kommer inte att behöva gå ut och klistra upp lapparna själva, det kommer vi säkert att kunna få hjälp med av frivilliga.

Men att dra tankarna till sin spets är alltid en nyttig övning, för säkerhet är inget som man skapar en gång och sedan är färdig med. Det är en ständigt pågående process för att se och möta nya hot, risker och krav i en värld som ständigt förändras.

/Kristian, redaktionsansvarig Krisinformation.se